Välj rätt kniv

Det finns en uppsjö av olika knivmodeller, allt från fiskknivar till frukt- och brödknivar och förmodligen har du redan en del av dessa hemma i besticklådan. Är du på jakt efter nya knivar finns det några bra råd att tänka på. Självklart ska du utgå från typen av råvaror du hanterar, men du bör också välja kniv efter din hands storlek. 

Kockkniven – praktisk allroundkniv
Ska du satsa på EN riktigt bra kniv är det kockkniven. En kockkniv bör vara mellan 18–22 cm och ha ett så pass högt knivblad att knogarna inte slår i skärbrädan när du hackar saker, just till grönsaker är kockkniven optimal. 

Brödkniven – bortglömd trotjänare
Kniv nummer två som bör finnas i allas knivarsenal är den sågtandade kniven, känd som brödkniven. Det är en universalkniv med tandat blad som passar lika bra till att skära bröd som att dela ett kålhuvud eller en tomat. En brödkniv bör vara mellan 23–32 cm, ju större kniv du har desto lättare blir det att dela en stor limpa. 

– Brödkniven glöms ofta bort, men eftersom folk generellt lägger ganska lite tid på att sköta sina knivar så är den egentligen perfekt till mycket, då du kan såga igenom materialet, säger Micael Wärenfeldt, ansvarig för köksgeråd på Electrolux Home på Klarabergsgatan i Stockholm.  

Skalkniv – liten och användbar
Skalkniven är en smidig liten kniv som ofta inte är större än mellan 7–15 cm. Den fungerar utöver skalning även till att ansa grönsaker och skala vitlök. Skalkniven bör vara riktigt vass för att kunna utföra de mer precisa momenten. 

Filékniv - för fisk och kött
Den fjärde kniven som är riktigt användbar är filékniven. Den är flexibel med ett smalt och böjligt blad. Filékniven är idealisk då du benar ur- och filear fisk eller putsar kött. En filékniv bör vara mellan 16–23 cm. 

– Dessa knivar är en bra grund, sedan kan man såklart bygga ut med hur många som helst. Vi säljer även trancherknivar, laxknivar, hackknivar och urbeningsknivar … listan kan göras lång, säger Micael. 

Japanska eller europeiska knivar

 Man brukar skilja på japanska knivar och europeiska knivar. Skillnaden mellan modellerna är att japanska knivar har tunnare egg som ger ett väldigt fint snitt. De europeiska knivarna är grövre och har tjockare blad. Vinkeln på knivarna skiljer sig också. Europeiska knivar har normalt 20–25 graders vinkel medan japanska har runt 15 graders vinkel. 

– Ibland reagerar folk negativt när en kniv har en sådan vass egg, de är rädda att skära sig, men faktum är att det är värre om man skär sig på en slö kniv, en riktigt vass egg ger ett fint snitt, berättar Micael. 

Stålknivar och keramiska knivar

 Det vanligaste materialet i knivar är stål kombinerat med ett handtag i plast eller trä. Bland stålknivarna finns flera modeller och hårdhetsgrad att välja mellan. Stålknivar är tåliga, men behöver handdiskas och underhållas för att behålla sin skärpa. 

– Stålknivar är jättebra, men kräver lite försiktighet just när det kommer till disk. Jag brukar rekommendera att välja handtag i trä som åldras med kniven, säger Micael.  


Keramiska knivar är lätta, hårda och behåller skärpan längre än en stålkniv. Knivarna rostar inte och påverkas inte av syrliga ämnen, oljor och salter. De ändrar inte heller smak, lukt eller utseende av mat. Dessutom blir grönsaker som avokado och sallad inte bruna när de skärs med keramisk kniv då den inte överför några metalljoner till maten. Du slipper också tårar när du skär lök, då det är den kemiska processen som uppstår när stålbladet möter löken och bildar metalloxid som gör att ögonen rinner. Till sin nackdel har de att de är något mer ömtåliga om du tappar dem på ett hårt material.

Keramiska knivar håller flera år utan slipning och går att köra i diskmaskinen. Tack vare sin låga vikt passar de människor som t ex har problem med lederna. Det är en bra förstakniv eftersom den kräver så lite underhåll.

Välj en kniv anpassad efter dina behov

Innan du tar ett köpbeslut kan det vara god idé att testa olika knivmodeller och se vilken som ligger bäst i handen. Eftersom alla har olika stora händer kan det vara bra att känna efter vilket handtag och tyngd som passar dig.

– Utgå från hur mycket mat du lagar. Jobbar du som kock eller använder du kniven för vardagsbruk? Handtaget på knivar varierar i storlek och vissa kockar tycker att alltför smala handtag ger dem valkar i händerna, men för någon som bara lägger en halvtimme på matlagningen kan det vara skönt med ett lite smäckrare handtag, säger Micael. 

Så mycket kostar en bra kniv  

En bra kniv kostar en slant. För kvalitetsknivar hamnar priset ofta runt 1000 kr och uppåt. De billigaste knivarna är stansade ur formar och handtaget pånitat, medan knivar i de högre prisklasserna ofta är handsmidda, ibland i ett helt stycke. 

– Sköter du din kniv har du alltid igen pengarna du lägger på en dyrare kniv, då en kniv kan hålla mellan 10–20 år, säger Micael Wärenfeldt. 

Så får du kniven skarp igen

Varje gång du använder din kniv viker sig eggen lite och det kan uppstå mikroskopiska jack i bladet. Med hjälp av ett skärpstål eller ett bryne av metall eller keramik kan du snabbt göra kniven vass igen, du bör dock använda så liten vinkel som möjligt för att inte bryna ner skäreggen. 

– Jag brukar rekommendera att man gör ett test för att se om kniven är tillräckligt vass. Lägg din kniv med eggen uppåt och släpp en tomat över den. Är eggen rätt slipad ska den skära tomaten itu, säger Micael. 
Medan en kock kan slipa sina knivar flera gånger per dag brukar det som hemmakock räcka att skärpa kniven någon gång i månaden eller vid behov. 

 

Slipa tillbaka eggen
Förr eller senare blir dock stålknivens egg förbrukad. Då är det dags att få tillbaka skärpan med hjälp av en slipsten. Slipning är ett större ingrepp som ändrar knivens form och bör utföras men en våtsten. Våtsten finns i olika kornighet på stenen från 120 grit till 13 000 grit.

Lägre grit använder man om kniven är skadad eller väldigt sliten, sen jobbar man sig upp mot högre grit på stenen för att få fram den fina och vassa eggen. För att få fram en riktigt fin och vass egg bör man använda en sten med 10 000 grit.

Skriv ut